Dowlay Abdi

Foto:Embrace

Namn: Dowlay Abdi
Ursprung: Somalia
Kom till Sverige: 2003
Sysselsättning/Yrke: Driver företag i Växjö

Om min resa hit: ”Jag  kom från Somalia till Sverige den 18 augusti 2003. Jag kom först till Åseda och där bodde jag i tre år innan jag flyttade till Växjö. När jag flyttade till Växjö hade jag en önskan: att starta ett eget företag som jag hade gjort i Somalia.

 

Jag drev ett företag i Kismayo i södra Somalia, när kriget bröt ut 1991. Sedan flyttade jag till Mogadishu och fortsatte att driva affärer även om där var våldsamma strider. Somalia har gått igenom ett hårt inbördeskrig och oräkneliga människor har fått sätta livet till. Men jag fortsatte att driva mitt företag precis som många andra kvinnor. I Somalia var det kvinnorna som stod för försörjningen medan männen hade fullt upp med att kriga” – Berättar Donway på sajten Embrace

Om Svenska språket: Min största utmaning var det svenska språket. Det är viktigt att kunna om man starta företag i Sverige

Dowlays ambition var från början att tjäna pengar till familjen och försörja sig själv utan att vänta på bidrag från samhället och hon lyckades!

För henne det mest fantastiksa med Sverige är snön ”Det mest fantastiska i Sverige är snön. Jag hade bara sett snö i filmer och tidningar och trodde aldrig att jag skulle få se det med egna ögon. En morgon när jag vaknade och snön täckte marken insåg jag att mitt liv hade gått in i ett nytt skede.” – skriver hon

Källa: Embrace

Främlingsfientlighets logik är som att köpa vin





Utredningen "Främlingsfienden inom oss" (SOU 2012:74) överlämnades till integrationsminister Erik Ullenhag den 9 november. I den utredning motiveras att det största hotet mot utsatta grupper i Sverige idag är den vardagsrasism som många människor gör sig skyldiga till idag. Ur utredningen har Dagens Invandrare valt detta exempel som tagits fram av Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Ur SOU 2012:74

Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och ledamot av utredningens expertgrupp, har visat att det på det individuella planet kan finnas ett slags ”främlingsrädslans logik”. Han pekar på hur vi, när vi fattar beslut i vardagen, ofta gör ett slags sannolikhetskalkyl som bygger på tidigare erfarenheter. Han tar som exempel en person som går till Systembolaget för att köpa en flaska vin. Senast han gjorde det köpte han en Bordeaux och den smakade bra. Samma märke finns inte inne nu, men han hittar en annan Bordeaux och antar att den också smakar bra, så han köper den. Genom att tillämpa samma logik när han ska bedöma en invandrare kan han komma fram till att vederbörande är brottsling därför att han råkar känna till att en landsman till invandraren ifråga har begått brott. Eller så dömer han invandraren därför att någon som han litar på har sagt att människor med samma härkomst är starkt brottsliga.

 

Rydgren påpekar att logiken har sina brister redan när vinköparen drar slutsatser om det okända vinet från Bordeaux, men den blir än mer bristfällig när han använder den för att bedöma en invandrare – individer från ett visst land är långt mer heterogena än viner från Bordeaux som tillhandahålls på Systembolaget. Likväl tillämpas en sådan logik ofta vid bedömningen av ”främlingar” och detta kan bidra till främlingsrädsla eller rent av främlingsfientlighet (Rydgren 2004).

Ett skäl till främlingsfientlighet kan vara att de som ses som främlingar uppfattas som ett hot i något avseende.

 

I Sveriges riksdag finns i dag har ett parti, Sverigedemokraterna, som systematiskt hävdar att vissa invandrare utgör ett sådant hot:

Massinvandringen, tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att bli en minoritet i det egna landet. Denna utveckling kommer att påverka alla aspekter av samhällslivet och förvandla vårt land till oigenkännlighet.  (SD:s invandrarpolitiska program)

Sådana uttalanden bygger i hög grad på stereotypa föreställningar och den främlingsrädslans logik som Rydgren definierat.

Mot vissa gruppers uttalade främlingsfientlighet står i Sverige den officiella ambitionen att människor som lever i Sverige ska göra det på lika villkor, utan diskriminering. Att diskriminering ändå förekommer kan vara ett vardagligt uttryck för bland annat ”främlingsfientlighet”. Individer från flera olika etniska grupper har personliga upplevelser av såväl diskriminering i lagens mening som vardagsrasism. Ett exempel är när de vid anställningsförfaranden utestängs redan på grund av sitt utlandsklingande namn. Andra kan vara när de utsätts för särskild övervakning i butiker, inte släpps in på restauranger eller ständigt utsätts för nedsättande kommentarer eller blickar. Dessa former av främlingsfientlighet och vardagsrasism gör sig många skyldiga till, långt utanför de extrema grupperna.

 

Generellt kan sägas att enskildas disposition för främlingsfientlighet varierar med såväl individuella som kontextuella faktorer (Hjerm 2008).

Så tänkt till ännu än gång när du går till systemet och väljer din Bordeaux eller din bärs.

Dagens media om främlingsfientlighet  här, här


 

Om integration

foto: migrantsrights.org

Det är många som hittills har bidragit med sina historier till Dagens Invandrare, här en sammanfattning av vad vi tycker om integration.

”Integration för mig är den tid det tar för en invandrare i ett land att känna sig som en del av det nya landet, utan att för den delen behöva radera sitt ursprung och sin kultur.” - Ann-Sofie Hörlin

”När det gäller integration tycker jag att vi är på bra väg framåt, tack vare globalisering, internet, sociala medier och massmedierna. Men det är långt kvar till mål.” - Ali Sadeghian             

”Jag har haft förmånen att jobba i flera internationella organisationer, där vi alla jobbat mot samma mål och inte funderat så mycket över nationalitet och ursprung. Om fler personer fick den möjligheten skulle integrationen i Sverige gå betydligt snabbare och enklare.” – Eva Jansén

”Man är integrerad när man bidrar till samhället och själv känner sig som en del av det.” – Boriana Åberg.

”Integration skall ju inte bara handla om att du skall får komma från "dom" och bli en del av "oss" utan om att få betraktas som en enskild individ som har både rättigheter och skyldigheter” - Joachim Brink

”Integration för mig är då barnen till invandrande föräldrar blir svenskar, lär sig svenska utan brytning, lär sig simma på idrottslektionerna, får lov att tala svenska i sitt hem, förstår det svenska samhället och känner sig delaktiga i det.” – Maria lindelöw

”Smälta in i det nya landet, men inte sudda ut sitt ursprung. Jag själv blev aldrig en fullblodad britt, men jag har blivit färgad av mina år där.” – Johanna Holmstedt

”Att människor ska känna sig inkluderade i samhället och känna att de hör till och räknas som riktiga medborgare” – Malin Brink

”Integration handlar för mig inte om att glömma sitt ursprung utan om att välkomnas av samhället man lever i. För mig är t.ex. min kurdiska identitet väldigt viktigt inte minst för att min kultur, mitt språk och mina rättigheter förnekas eller förtrycks i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Men för den delen är jag inte mindre svensk. För mig betyder integration att ge och ta!” - Sirwan Dabagh

”För mig innebär integration en vilja och motivation att förstå och ta till sig den nya kulturen. Utan att tappa bort sig själv och den man är.” - Ellinor Pettersson

”Den är ömsesidig. Vi utlänningar gör allra våra försök att bli integrerade. Det jag menar är att även svenskar måste ta steget för att bryta den långa segregationens mur som ligger mellan oss och hindrar att VI och DE kan komma närmare varandra.” - Akram Monfared Arya

” Integration är inte enbart samhällets ansvar. Det är också upp till var och en att kunna integrera sig i landet/samhället man lever i. Givetvis ska man ha viss kunskap om landets kultur – det är mycket viktigt. Och självklart ska man kunna utveckla sin kompetens för att förbättra framtida möjligheter!” - Ehud (Udi) Tzvieli

”Integration är ett stort projekt. Det börjar med att visa att alla människor har samma värde för samhället och alla får vara med och påverka för att leva tillsammans.” – Anne Martena

”Integration är att skapa mångfaldens möten, där var och en får vara som den vill, så länge man bejakar det demokratiska samhällets värderingar. Det är att vara självförsörjande, men också en engagerad medborgare i övrigt.” - Urban Laurin

”Integration handlar för mig om ömsesidig respekt, men också en kombination av tydlighet och flexibilitet. Jag kan jämföra det med när man kommer ny till ett arbete eller flyttar in i en ny bostad. Jag får fortfarande vara jag, men får samtidigt anpassa mig på ett positivt sätt efter rådande kultur och regler. Inte minst för min egen trygghet och eget välbefinnande.” – Maria Jonsson Escobar

”När man får folk att trivas i sin egen kropp och har förmågan att anpassa sig utan att man tar bort för mycket av sig själv. Det blir naturligt.” – Cia Barwén

”För mig är integration egentligen inte enbart invandrarintegration utan också könsintegration, åldersintegration och inte minst socioekonomisk integration. Lösningen är att skapa tillfällen till positiva möten; vi har alla ett ansvar oavsett om vi spelar fotboll, jobbar i kommunen eller driver golfbana” – Håkan Rasmusson

”Integration innebär att jag är en del av samhället. Att jag bidrar med någonting och drar mitt strå till stacken. Att integrera mig innebär inte att jag ger upp min egen kultur för den svenska. Det innebär att jag har ett väl balanserat samspel mellan de två kulturen. Båda två formar mig och hjälper mig att samspela med andra. Integration innebär inte bara att jag ska anpassa mig till den nya svenska kulturen och samhället utan även att jag och min kultur blir respekterad och får lov att vara och finnas till utan att man försöker utplåna den.” – Madelayne

”Att vara integrerad för mig betyder att vara inkluderad på riktigt. Att folk inkluderar mig för att de tycker att jag passar in eller har kompetens och inte för att jag en etnisk bakgrund. Men att kunna vara inkluderad på riktigt kräver kunskap om sig själv, om det sociala språket i samhället och öppenhet för att ta obekväma steg.” - Mozhgan Zachrison

”Integration är för mig att vara den jag är och kunna samspela med andra i samma land vi råkar leva i. Integration är för mig ömsesidig respekt, att kunna integrera olikheterna i de gemensamma regler som finns i landet.” – Edith Escobar