
Utredningen "Främlingsfienden inom oss" (SOU 2012:74) överlämnades till integrationsminister Erik Ullenhag den 9 november. I den utredning motiveras att det största hotet mot utsatta grupper i Sverige idag är den vardagsrasism som många människor gör sig skyldiga till idag. Ur utredningen har Dagens Invandrare valt detta exempel som tagits fram av Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
Ur SOU 2012:74
Jens
Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och ledamot av
utredningens expertgrupp, har visat att det på det individuella planet kan
finnas ett slags ”främlingsrädslans logik”. Han pekar på hur vi, när vi fattar
beslut i vardagen, ofta gör ett slags sannolikhetskalkyl som bygger på tidigare
erfarenheter. Han tar som exempel en person som går till Systembolaget för att
köpa en flaska vin. Senast han gjorde det köpte han en Bordeaux och den smakade
bra. Samma märke finns inte inne nu, men han hittar en annan Bordeaux och antar
att den också smakar bra, så han köper den. Genom att tillämpa samma logik när
han ska bedöma en invandrare kan han komma fram till att vederbörande är
brottsling därför att han råkar känna till att en landsman till invandraren
ifråga har begått brott. Eller så dömer han invandraren därför att någon som
han litar på har sagt att människor med samma härkomst är starkt brottsliga.
Rydgren påpekar
att logiken har sina brister redan när vinköparen drar slutsatser om det okända
vinet från Bordeaux, men den blir än mer bristfällig när han använder den för
att bedöma en invandrare – individer från ett visst land är långt mer
heterogena än viner från Bordeaux som tillhandahålls på Systembolaget. Likväl
tillämpas en sådan logik ofta vid bedömningen av ”främlingar” och detta kan
bidra till främlingsrädsla eller rent av främlingsfientlighet (Rydgren 2004).
Ett
skäl till främlingsfientlighet kan vara att de som ses som främlingar uppfattas
som ett hot i något avseende.
I
Sveriges riksdag finns i dag har ett parti, Sverigedemokraterna, som systematiskt
hävdar att vissa invandrare utgör ett sådant hot:
Massinvandringen,
tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron
av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier
riskerar att bli en minoritet i det egna landet. Denna utveckling kommer att
påverka alla aspekter av samhällslivet och förvandla vårt land till
oigenkännlighet. (SD:s
invandrarpolitiska program)
Sådana
uttalanden bygger i hög grad på stereotypa föreställningar och den
främlingsrädslans logik som Rydgren definierat.
Mot
vissa gruppers uttalade främlingsfientlighet står i Sverige den officiella
ambitionen att människor som lever i Sverige ska göra det på lika villkor, utan
diskriminering. Att diskriminering ändå förekommer kan vara ett vardagligt
uttryck för bland annat ”främlingsfientlighet”. Individer från flera olika
etniska grupper har personliga upplevelser av såväl diskriminering i lagens
mening som vardagsrasism. Ett exempel är när de vid anställningsförfaranden
utestängs redan på grund av sitt utlandsklingande namn. Andra kan vara när de
utsätts för särskild övervakning i butiker, inte släpps in på restauranger
eller ständigt utsätts för nedsättande kommentarer eller blickar. Dessa former
av främlingsfientlighet och vardagsrasism gör sig många skyldiga till, långt
utanför de extrema grupperna.
Generellt kan sägas att enskildas disposition för
främlingsfientlighet varierar med såväl individuella som kontextuella faktorer
(Hjerm 2008).
Så tänkt till
ännu än gång när du går till systemet och väljer din Bordeaux eller din bärs.