Tamara Christmann

Namn: Tamara Christmann
Ålder: 29 år
Företag: Upzone Äventyrsparken

Tamara kom till Sverige för 4 år sedan och är ursprungligen fr Tyskland. Tidigare hade hon varit på besök i Sverige då hennes kärlek bor här. Hon tillhör en familj av mycket drivna kvinnor. Henne kärlek för utmaningar och att skapa gör att hon inte känner sig nöjd med vad som helst utan strävar alltid efter att bli bättre. När jag ser en större vision och mål framför mig och det ger mig drivkraften att orka kämpa, berättar Tamara.

Vid ett besök på en tysk äventyrsanläggning blev hon inspirerad av att starta eget och ha sin egen äventyrsanläggning. Hon såg att Västra Götalandslän saknade en riktig klätterpark och därför startade hon Upzone Äventyrsparken i Borås. Just nu finns den enbart i Borås, men Tamaras mål är att snart öppna på flera platser i landet. Allting har dock inte alltid gått som på räls för henne. Tamara har stött på många motgångar under uppstarten av sitt företag, men hon menar att detta är någonting som vi alla går igenom någon gång. Hon har lärt sig mycket av sina motgångar, speciellt vilka som är hennes svaga och starka sidor.

Hon är en fantastiskt förebild och inspiration för oss alla. Läs mer om Tamara här.

Mozhgan Jalali

Foto: Michael Nimstad

Namn: Mozhgan Jalali
Ursprung: Iran
Kom till Sverige: 1994

Sysselsättning/Yrke: Legitimerad barnmorska. Jobbar som barnmorska. Pågående master utbildning på Göteborgs universitet. Är även moderat samhällsdebattör.

Om min resa hit: Det var för kärlekens skull jag flyttade till Sverige. När jag kom till Sverige vintern 1994 var det ett extremt snöoväder i Sverige och jag tänkte då hur jag skulle klara av det kalla klimatet här i Sverige. Sen dess har jag upplevt fantaktiskt fina somrar och skulle idag påstå att inget slår den svenska sommaren när den är som bäst. 

Att lämna mitt land, mina föräldrar och syskon var ganska jobbigt trots att jag kunde resa tillbaka till Iran. Nyfikenhet och stor vilja att lyckas övervann dock alla svårigheter.

Om att vara invandrare: Egentligen har jag aldrig gillat begreppet "invandrare". Det talar om en process som aldrig tar slut; nämligen att vandra in i ett nytt land. Jag gillar bättre begreppet "icke etniskt svensk" eller "utlandsfödd".

Att vara utlandsfödd i Sverige innebär att man måste kämpa hårdare för att lyckats. Du måste vara flera gånger duktigare än dina svenska kollegor för att uppnå samma resultat.

Jag jobbar inom vården och vården präglas även av en viss kultur där man inte får sticka ut och ska vara som alla andra. 

Det finns normer och massor med koder i det svenska samhället som du som är född och uppvuxen i ett annat land har svårt att lära dig; dessa oskrivna regler som är ständigt närvarande. Jag har lärt mig att inte bry mig om dessa koder längre och börjat inse vilka möjligheter kan öppna sig genom ett lyckligt ovetande om dessa koder som egentligen begränsar en. Jag vågar tänka nytt och tänka annorlunda. Att kunna tänka utanför ramarna kan bli framgångsfakta.

Steve Jobbs, Apples medgrundare beskriver att han hade svårt med koder och detta blev hans framgångsrecept när han producerade en telefon utan några knappar.

Om fördomar: Jag har många fördomar om vården där jag är mest engagerad i. Kvinnor får sympati och blir lättare accepterad av kvinnor genom att visa svaghet och prata öppet om sina problem. Alla känslor har inte samma värde. Att gråta är mer accepterad än att bli arg. Många vågar inte visa att de tänker annorlunda för rädslan att lämnas utanför. Att känna gemenskap är ibland viktigare än sakfrågan.  

Andras fördomar: invandrare har svårt att anpassa sig. Många invandrare vill inte integreras med svenska samhället. Religion och speciellt Islam är farlig och att bära slöja är ett tecken på att kvinnan är förtryckt. Flyktingar kommer till Sverige för att de kan få bidrag att leva på.  

Om svenska språket: Att välja bo i ett nytt land som vuxen då man inte kan behärska språket är som att börja sitt liv från början. Man gjorde bort sig många gånger och inte vågade säga något till slut. Men jag bestämde mig ganska tidigt att jag skulle försätta våga prata även om jag inte kunde språket väldigt väl. Att övning skulle ge färdighet förstod jag ganska tidigt. Språket är ett viktigt instrument för att kunna bo och etablera sig i ett nytt land.  

Om integration: Integration för alla människor handlar mest om att ha ett arbete. Sverige bör snacka mindre om integrationspolitik och mer om jobbpolitik. Vill svenska samhället att utlandsfödda ska integrera sig i Sverige, är det viktigt att ha en arbetsmarknadspolitik som hjälper människor som har svårare att få jobb till arbete. 

Varje svensk tillägnar mycket av sin tid till jobbet. Sen vad man vill göra på fritiden och vilka man vill umgås med är upp till varje individ. Integration och utanförskap har direkt samband med varandra. Om utlandsfödda ska få möjlighet att integrera sig i svenska samhället så är det viktigt att svenskar är öppna för människor från andra länder och kulturer.

Det är beklagligt att många utlandsfödda diskrimineras på svenska arbetsmarknaden. Många utlandsfödda får inte det jobb de är utbildade till och blir tvungna att jobba med något annat.

Om att känna sig svensk: Jag känner mig varken iranier eller svensk. Gränser mellan länder i Europa och världen över har minskat. Jag har syskon, släktingar och nära vänner över hela världen, vilket gör att jag känner mig mest som en världsmedborgare.

En nära vän till mig som är etniskt svensk brukar säga att jag är mer ”svensk” än vad hon är. Mina värdegrunder om demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, människors lika värde stämmer bra med svenska värderingar.

Om traditioner: Jag firar iranska högtider och lika mycket det svenska traditioner. Nya traditioner är berikande och källa till glädje i vårt liv. Traditioner skapar gemenskap som förenar människor. Det finns alltid en fin historia kring traditioner som fascinerar mig väldigt mycket. Människor långt tillbaka i tiden har varit så pass kloka som har kommit fram till dessa traditioner och det är vår plikt att värdesätta dessa och föra vidare till nästa generation. De flesta traditioner passar det moderna samhället vi lever i idag men det finns även dåliga traditioner som har funnits för att begränsa eller förtrycka vissa grupper. Ett exempel på detta är kvinnlig könsstympning som måste bekämpas.

Nyckel för att trivas i det nya landet: Öppenheten och nyfikenheten är nog nyckeln för att trivas. Språket är också mycket viktigt för att kunna få kontakt med människor i djupare plan. Att vara nyfiken för olika kulturer och vilja lära sig nytt och utvecklas borde ligga i varje individs intresse som resulterar även till mer trivsel.

relaterade artiklar om invandrare här , här, här

Omid Mahmoudi

Namn: Omid MahmoudiUrsprung: Afghanistan

Sysselsättning/Yrke: Just nu skriver jag en bok om Afghanistans kvinnor, och jag skriver till Sveriges persiska tidning. I skolan läser jag svenska som andra språk.

Om min resa hit: Jag har många dåliga minnen från resan till Sverige. Mina värsta minnen är från Irans gräns när soldaterna sköt mot oss och en av oss dog. Och när en lastbil körde på min kompis i Grekland. Det kändes jobbigt att vi inte kunde hjälpa dem.

Varje steg var svårt att ta utan pass, varje steg var fullt av rädsla, oro och fruktan för när polisen skulle skjuta oss eller ta oss som illegala flyktingar och skicka oss tillbaka till Afghanistan, som är värre än helvetet för vissa. Det var svårt att ta sig vidare mellan nio till tio länder utan pass, utan rätt till bostad. Ibland var det väldigt skönt att vi kunde passera ett land och tänka att vi var ett steg närmare vårt mål.

Om att vara invandrare: Jag tänker på var jag kan bo fritt och det är det mitt hemland är. Just nu är Sverige mitt hemland men man kan inte glömma platsen man föddes i. Jag skulle inte vilja vara invandrare i något annat land. Om man försöker att komma in i samhället det är lättare i Sverige än andra länder. Men så klart så saknar jag min familj.

Om fördomar: Jag hade fördomar om människor från olika länder, men just nu försöker jag att inte ha fördomar. Det är klart att det finns fördomar om invandrare och invandrare har också fördomar mot andra invandrare. En fördom om afghaner är att alla är talibaner, men det stämmar inte. Jag har aldrig känt att någon svensk har fördomar mot mig.

Om svenska språket: Svenskan är liksom andra språk svårt och samtidigt intressant att lära sig. Det är roligt att prata ett annat språk än sitt modersmål.

Om integration: Integration är viktigaste av allt. Utan integration kan man inte klara sig och man blir isolerad. Jag försöker att så snabbt som möjligt integrera mig, men integration innebär väl att alla kulturer ska vara respektfulla och lära sig om och av varandra.

Om att känna sig svensk: Man kan inte känna sig som en svensk eller annan nationalitet eftersom alla är människor. Jag känner att jag är en människa. Men jag har rest i många länder och tycker att människor i Sverige är mycket snälla.

Om traditioner: Tradition är för mig det som vi har ärvt från våra förfäder som kulturer, seder och bruk, olika synsätt, språk och värderingar. Alla traditioner har goda sidor och sämre sidor, t.ex. en bra tradition i Afghanistan är att man firar Nowrozsom är nyår, och i Sverige firar man midsommar

Nyckel för att trivas i det nya landet: Jag tycket att integration är nyckeln till att trivas i det nya landet. Språk, jobb, skola och ett bra socialt nätverk är viktiga för att man ska trivas.

Fotnot: Omid kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Knappt fyllda 18 år har Omid redan skrivit en självbiografi "Oskyldiga brottslingar –ögonblicksbilder från Kabul och en evighetslång flykt” som handlar om Afghanistan och flykten därifrån.

Nyheter om flyktingar här och här

Fatemeh Meshkini

Namn:  Fatemeh Meshkini
Ursprung: Iran
Kom till Sverige: i slutet av 1997

Sysselsättning/Yrke: Arbetar som distrikt arbetsterapeut inom primärvården och även som arbetsterapeut inom smärtrehabilitering för patienter med långvarig smärta.

Jag kanske ska nämna att jag är även dansinstruktör på min fritid för popdans, jättekul och det ger mig mycket!

Om min resa hit: Jag flyttade till Sverige i mitten av november som nygift och när flyget landade i den kalla mörka Umeå och när jag kände kylan mot mina kinder tänkte jag OK… Nu ska jag börja ett nytt liv och kylan eller mörkret kan inte knäcka mig.

Första underbara minnet som jag har är när jag mötte min underbara svägerska och hennes fantastiska familj med en stor blombukett på flygplatsen, människor som jag inte träffat innan men det kändes som vi var bekanta sedan länge.

Om att vara invandrare: Betydelsen för mig är att vara någon med svart hår och mörka ögon som ska bli en i det blonda, ljusa samhället....hmmm, mkt spännande!

Om fördomar: Mina egna  - Att dricka svart kaffe utan socker och utan mjölk istället för te med mycket socker för att vara SVENSK....svårt!!! Andras fördomar -  Du kommer från Iran...Är du bortgift?!

Om svenska språket: Att kunna engelska sedan innan var en fördel då det underlättade en del det svenska språket och det tog inte så lång tid att lära sig svenska med den norrlänska dialekten, men jag är tveksam om det skulle ha gått lika bra om jag landade i Skåne istället....

På SFI var vi måna tjejer från Iran och några killar från Iran och få från andra länder och oftast fick vi upprepa vissa ord som läraren ville att vi skulle säga högt och tydligt. Om de orden betydde något fult i det persiska språket och därmed svårt att säga det högt blev vi tjejer så fnitriga vilket var konstigt för läraren och det tog lång tid innan hon fattade VARFÖR...

Om integration: Integration för mig är att acceptera den nya kulturen och försöka plocka de bästa bitarna i det nya samhället samtidigt som man försöker behålla de bästa bitarna från sin egen kultur, det är en stor fördel att kunna nyttja bägge delarna.

Om att känna sig svensk: Att känna mig svensk kan betyda massor med olika saker och för mig är det att bli respekterad som en individ i det svenska samhället trots mitt svarta hår och mörka ögon och trots att jag uttalar fel vissa ord.

Jag har haft turen att bara träffa underbara svenskar och alltid känt mig en i mängden dvs. svensk i det svenska samhället.

Om traditioner: Jag lever i ett samhälle där jag har möjlighet att dela med mig från mina egna traditioner vilka är oerhört viktiga att behålla medan jag kan använda mig av den svenska traditionen, kan det bli bättre än så?!

Jag firar det svenska nyåret och jul medan jag firar det persiska nyåret och högtider med min fina familj med jätte stor glädje.

Ahmed Suleiman

Foto:Embrace

Namn: Ahmed Suleiman
Ursprung: Irak
Kom till Sverige: juli 2007
Sysselsättning/Yrke: Jobbar som lärare

 

Om min resa hit: Jag flydde från mitt land när kriget trappades upp och osäkerheten var som störst efter Saddam Husseins fall. Jag kom till Sverige i juli 2007 med en lastbil. Huvudskälet till att jag flydde från Irak var att jag blev skrämd och hotat av de islamistgrupper, som attackerade alla som inte tänkte likadant som de.

Om svenska språket: jag började i Svenska för invandrare, SFI, och gick kurserna a till d. När jag klarar dessa baskurser var det lättare att förstå landet och folket. Jag har börja läsa tidningar och se på tv och det har underlättat min integration enormt.

Innan jag kom till Sverige hade jag en dröm om fred, frihet och demokrati och om en bättre framtid för mina döttrar. Vi har nu lyckan att leva i fred och se våra barn växa upp en fredlig miljö. Jag hade också en dröm om att få jobb och tjäna ihop till familjens uppehälle.

Det är min fasta övertygelse att en människa, man eller kvinna, måste arbeta och tjäna pengar och inte förvänta sig att någon annan ska försörja honom eller henne. Därför försökte jag söka jobb och fick lyckligtvis ett jobb som lärare i skolan i Braås, inte långt från Rottne där min familj och jag bor.
Läs mer om Ahmed här

Källa Embrace

Dowlay Abdi

Foto:Embrace

Namn: Dowlay Abdi
Ursprung: Somalia
Kom till Sverige: 2003
Sysselsättning/Yrke: Driver företag i Växjö

Om min resa hit: ”Jag  kom från Somalia till Sverige den 18 augusti 2003. Jag kom först till Åseda och där bodde jag i tre år innan jag flyttade till Växjö. När jag flyttade till Växjö hade jag en önskan: att starta ett eget företag som jag hade gjort i Somalia.

 

Jag drev ett företag i Kismayo i södra Somalia, när kriget bröt ut 1991. Sedan flyttade jag till Mogadishu och fortsatte att driva affärer även om där var våldsamma strider. Somalia har gått igenom ett hårt inbördeskrig och oräkneliga människor har fått sätta livet till. Men jag fortsatte att driva mitt företag precis som många andra kvinnor. I Somalia var det kvinnorna som stod för försörjningen medan männen hade fullt upp med att kriga” – Berättar Donway på sajten Embrace

Om Svenska språket: Min största utmaning var det svenska språket. Det är viktigt att kunna om man starta företag i Sverige

Dowlays ambition var från början att tjäna pengar till familjen och försörja sig själv utan att vänta på bidrag från samhället och hon lyckades!

För henne det mest fantastiksa med Sverige är snön ”Det mest fantastiska i Sverige är snön. Jag hade bara sett snö i filmer och tidningar och trodde aldrig att jag skulle få se det med egna ögon. En morgon när jag vaknade och snön täckte marken insåg jag att mitt liv hade gått in i ett nytt skede.” – skriver hon

Källa: Embrace

Isabellah

Foto: Migrationsverket

Isabellah flyttade till Sverige och blev svensk elitidrottare.

– Jag är född och uppväxt i en liten landsortsby i västra Kenya. I tjugoårsåldern kom jag i kontakt med löpningen som skulle leda mig ända till Sverige. Genom mitt intresse för orientering träffade jag Lars, min make och tränare.

– Mitt svenska medborgarskap fick jag i maj 2009. Det betyder mycket för mig och det känns som om jag har fått ett större värde som människa. Jag känner mig säkrare och tryggare i livet i allmänhet och framförallt känns det skönt att hela familjen har samma medborgarskap. Det är betydligt trevligare och enklare att passera en gränskontroll med ett svenskt pass än med ett kenyanskt pass.

– Jag känner det som om jag är i "himlen". Jag är glad och lyckligt lottad som fått chansen att representera Sverige i min idrott. Det känns helt enkelt härligt att få springa i den blågula dräkten.

Källa: Migrationsverket

Främlingsfientlighets logik är som att köpa vin





Utredningen "Främlingsfienden inom oss" (SOU 2012:74) överlämnades till integrationsminister Erik Ullenhag den 9 november. I den utredning motiveras att det största hotet mot utsatta grupper i Sverige idag är den vardagsrasism som många människor gör sig skyldiga till idag. Ur utredningen har Dagens Invandrare valt detta exempel som tagits fram av Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Ur SOU 2012:74

Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och ledamot av utredningens expertgrupp, har visat att det på det individuella planet kan finnas ett slags ”främlingsrädslans logik”. Han pekar på hur vi, när vi fattar beslut i vardagen, ofta gör ett slags sannolikhetskalkyl som bygger på tidigare erfarenheter. Han tar som exempel en person som går till Systembolaget för att köpa en flaska vin. Senast han gjorde det köpte han en Bordeaux och den smakade bra. Samma märke finns inte inne nu, men han hittar en annan Bordeaux och antar att den också smakar bra, så han köper den. Genom att tillämpa samma logik när han ska bedöma en invandrare kan han komma fram till att vederbörande är brottsling därför att han råkar känna till att en landsman till invandraren ifråga har begått brott. Eller så dömer han invandraren därför att någon som han litar på har sagt att människor med samma härkomst är starkt brottsliga.

 

Rydgren påpekar att logiken har sina brister redan när vinköparen drar slutsatser om det okända vinet från Bordeaux, men den blir än mer bristfällig när han använder den för att bedöma en invandrare – individer från ett visst land är långt mer heterogena än viner från Bordeaux som tillhandahålls på Systembolaget. Likväl tillämpas en sådan logik ofta vid bedömningen av ”främlingar” och detta kan bidra till främlingsrädsla eller rent av främlingsfientlighet (Rydgren 2004).

Ett skäl till främlingsfientlighet kan vara att de som ses som främlingar uppfattas som ett hot i något avseende.

 

I Sveriges riksdag finns i dag har ett parti, Sverigedemokraterna, som systematiskt hävdar att vissa invandrare utgör ett sådant hot:

Massinvandringen, tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att bli en minoritet i det egna landet. Denna utveckling kommer att påverka alla aspekter av samhällslivet och förvandla vårt land till oigenkännlighet.  (SD:s invandrarpolitiska program)

Sådana uttalanden bygger i hög grad på stereotypa föreställningar och den främlingsrädslans logik som Rydgren definierat.

Mot vissa gruppers uttalade främlingsfientlighet står i Sverige den officiella ambitionen att människor som lever i Sverige ska göra det på lika villkor, utan diskriminering. Att diskriminering ändå förekommer kan vara ett vardagligt uttryck för bland annat ”främlingsfientlighet”. Individer från flera olika etniska grupper har personliga upplevelser av såväl diskriminering i lagens mening som vardagsrasism. Ett exempel är när de vid anställningsförfaranden utestängs redan på grund av sitt utlandsklingande namn. Andra kan vara när de utsätts för särskild övervakning i butiker, inte släpps in på restauranger eller ständigt utsätts för nedsättande kommentarer eller blickar. Dessa former av främlingsfientlighet och vardagsrasism gör sig många skyldiga till, långt utanför de extrema grupperna.

 

Generellt kan sägas att enskildas disposition för främlingsfientlighet varierar med såväl individuella som kontextuella faktorer (Hjerm 2008).

Så tänkt till ännu än gång när du går till systemet och väljer din Bordeaux eller din bärs.

Dagens media om främlingsfientlighet  här, här


 

Zanyar

Foto:Migrationsverket

Den här är Zamiar han kom till Sverige när han var 5 år gammal. Han är en så kallad ensamkommande barn.

Mina föräldrar var frihetskämpar i Kurdistan och jag kom till Sverige utan dem när jag bara var fem år. Jag längtade efter mina föräldrar hela tiden och ville helst resa tillbaka. I stället blev jag placerad i en fosterfamilj. Jag hade aldrig sett snö innan jag kom till Sverige, det var spännande men konstigt, minns Zanyar.

Efter ett år kom även mina föräldrar till Sverige men min syster blev kvar i tio år så först när jag var femton år var hela familjen samlad i Sverige. När jag tänker på allt jag och min familj varit med om så blir alla problem i Sverige små.

Nu arbetar jag inom media och jag engagerar mig gärna i samhällsdebatten – inte minst i frågor kring ensamkommande flyktingbarn, säger Zanyar.

Källa: Migrationsverket

Parisima (Pashaierad) Nilsson

Foto:Parisima AB

Namn: Parisima (Pashaierad) Nilsson

Ursprung: Iran, Tehran
Kom till Sverige: 15 mars 1999
Sysselsättning/Yrke: Omvårdnadsprogram, styrelseakademiutbildning, föreståndare och VD för Parisima Scandinavia www.parisima.se

Om min resa hit: Jag lämnade mitt hemland med min yngste son och kom till Sverige för att bygga upp ett nytt liv med trygghet för mig och mina barn.  Jag tyckte att allting med Sverige var väldigt annorlunda men samtidigt spännande.

Om att vara invandrare: I början, som asylsökande, känner man sig inte som en del av samhället. Man blir behandlad som en gäst som inte har någonting att säga till om. När man sedan fått PUT (Permanent Upphålltillstånd) efter en lång, kanske kämpig period, då känner man sig trygg och börjar med allt det pratiska som skall göras. Man vill så gärna att allt ska gå rätt till, men det är inte alltid det blir som man förväntar sig.

Om fördomar: I början, innan man lär sig språket uppfattar man inte några fördomar, men med tiden när man börjar lära sig svenska börjar man bemöta mer och mer av fördomaroch uppfatta dem. I mitt fall började allt på min första praktikplats (som biträde inom vården).  Då började jag förstå hur det är att vara invandrare.

Ibland sker tråkiga händelser i mitt liv som att höra någon kalla mig svartkalle på bussen och tycka att det är mitt fel att hon är arbetslös! Det enda som jag kan göra är att stå på mig själv och vara stolt.  Å andra sidan har jag fantastiska vänner, arbetskamrater och ett så fint land som Sverige. Mångfald kommer att fungerar bättre så småningom i framtiden!

Om Svenska språket: För mig som har haft förekunskaper och läst engelska i skolan har inte varit så svårt. Men jag kommer ihåg att jag grät när jag skulle lära mig klockan! En stor hjälp har mina systrar och mamma varit, eftersom de bott i Sverige sedan 80-talet och då fick jag hjälp med språket hemma. Jag började ganska tidigt umgås med svenska vänner vilket var en stor hjälp och motivation. Jag är även en mycket nyfiken person och utan språk hade jag hamnat utanför, vilket jag inte ville. Dessutom ville jag inte missa min sons utveckling i skolan.

Jag kämpade hårt och redan efter sex månader behövde jag knappt en tolk. Då sa jag till mig själv ”Språk är nyckel till friheten och inte bara att fly!”

Om integration: Integration betyder för mig att man ska fungerar i helheten och vara med. Att man ska känna sig behövd.  Att man inte är en belastning eller är ovälkommen. Att man har rättigheter och skyldigheter som alla andra medborgare. Att kunna leva i fred och frihet tillsammans.

Om att känna sig Svensk: Samma rättigheter och skyldigheter inför lagen och i samhälle. Vi alla är olika. Men vi ska respektera varandra. I arbetsmarknaden har jag upplevt ibland att man oftast hamnar i andra plats som invandrare och kvinna.

Om traditioner: Jag respekterar alla traditioner från alla kulturer. Det innebär inte att jag är med alltid och firar allt. Men självklart när man bor i ett land ska man vara med och firar. Eftersom jag är gift med en Svensk man och våra barn växer upp och går i skolan här, vill man att de växer med en rik bakgrund och kultur. Därför firar vi bägge två, Persisk o Svensk. (Oj, det blir mkt firande)!

Nyckel för att trivas det nya landet: Det här är mycket individuellt. För var och en kan vara olika. För mig är det att vara med och bli respekterad för den jag är. Kanske för en annan är viktigt att kunna och leva helt utifrån sin kultur och religion.

Att man ramar in människor och tror att ett recept fungerar för alla, är fel! Men som sagt respekt för alla, rätt bedömning och lika rättigheter, är en grund till allt.  Integritet och principer är metoder som hjälper för trivsel för alla människor oavsett bakgrund.

Mediernas roll i samhället är jätte viktig eftersom de kan bidra till fördomar eller ett mera sams samhälle. Och till sist en stark vilja och gemenskap kan bidra till en bättre tillvaro för alla.

Afsar Shadanfars

Afsar Shadanfars kommer från Iran. Hon jobbade där som lärare och rektor. Hon flydde till Sverige av politiska skäl, sökte asyl, fick avslag och gömde sig med sina barn i två år innan hon efter påtryckningar från Amnesty fick uppehållstillstånd.

"Det var en fruktansvärd tid. Jag var gravt deprimerad och inkapslad. Tvingades jobba svart för att vi skulle överleva. Men jag är ändå glad över att jag valde Sverige och jag vill inte se bakåt. Nu blickar jag framåt. Jag har tre barn och brukar säga att mitt företag är det fjärde. Jag älskar mitt företag och tar hand om det som ett barn".

 Idag äger hon en syataljé som blev hennes räddning. Med hjälp av mentorskap, vägleding, stöd, mod och järnvilja startade hon inte bara eget. Hon startade om på nytt i ett nytt land med ett nytt språk och ett nytt yrke. Hon startade ett nytt och bättre liv för sig själv och sina barn.


Läs mer om henne här

Om integration

foto: migrantsrights.org

Det är många som hittills har bidragit med sina historier till Dagens Invandrare, här en sammanfattning av vad vi tycker om integration.

”Integration för mig är den tid det tar för en invandrare i ett land att känna sig som en del av det nya landet, utan att för den delen behöva radera sitt ursprung och sin kultur.” - Ann-Sofie Hörlin

”När det gäller integration tycker jag att vi är på bra väg framåt, tack vare globalisering, internet, sociala medier och massmedierna. Men det är långt kvar till mål.” - Ali Sadeghian             

”Jag har haft förmånen att jobba i flera internationella organisationer, där vi alla jobbat mot samma mål och inte funderat så mycket över nationalitet och ursprung. Om fler personer fick den möjligheten skulle integrationen i Sverige gå betydligt snabbare och enklare.” – Eva Jansén

”Man är integrerad när man bidrar till samhället och själv känner sig som en del av det.” – Boriana Åberg.

”Integration skall ju inte bara handla om att du skall får komma från "dom" och bli en del av "oss" utan om att få betraktas som en enskild individ som har både rättigheter och skyldigheter” - Joachim Brink

”Integration för mig är då barnen till invandrande föräldrar blir svenskar, lär sig svenska utan brytning, lär sig simma på idrottslektionerna, får lov att tala svenska i sitt hem, förstår det svenska samhället och känner sig delaktiga i det.” – Maria lindelöw

”Smälta in i det nya landet, men inte sudda ut sitt ursprung. Jag själv blev aldrig en fullblodad britt, men jag har blivit färgad av mina år där.” – Johanna Holmstedt

”Att människor ska känna sig inkluderade i samhället och känna att de hör till och räknas som riktiga medborgare” – Malin Brink

”Integration handlar för mig inte om att glömma sitt ursprung utan om att välkomnas av samhället man lever i. För mig är t.ex. min kurdiska identitet väldigt viktigt inte minst för att min kultur, mitt språk och mina rättigheter förnekas eller förtrycks i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Men för den delen är jag inte mindre svensk. För mig betyder integration att ge och ta!” - Sirwan Dabagh

”För mig innebär integration en vilja och motivation att förstå och ta till sig den nya kulturen. Utan att tappa bort sig själv och den man är.” - Ellinor Pettersson

”Den är ömsesidig. Vi utlänningar gör allra våra försök att bli integrerade. Det jag menar är att även svenskar måste ta steget för att bryta den långa segregationens mur som ligger mellan oss och hindrar att VI och DE kan komma närmare varandra.” - Akram Monfared Arya

” Integration är inte enbart samhällets ansvar. Det är också upp till var och en att kunna integrera sig i landet/samhället man lever i. Givetvis ska man ha viss kunskap om landets kultur – det är mycket viktigt. Och självklart ska man kunna utveckla sin kompetens för att förbättra framtida möjligheter!” - Ehud (Udi) Tzvieli

”Integration är ett stort projekt. Det börjar med att visa att alla människor har samma värde för samhället och alla får vara med och påverka för att leva tillsammans.” – Anne Martena

”Integration är att skapa mångfaldens möten, där var och en får vara som den vill, så länge man bejakar det demokratiska samhällets värderingar. Det är att vara självförsörjande, men också en engagerad medborgare i övrigt.” - Urban Laurin

”Integration handlar för mig om ömsesidig respekt, men också en kombination av tydlighet och flexibilitet. Jag kan jämföra det med när man kommer ny till ett arbete eller flyttar in i en ny bostad. Jag får fortfarande vara jag, men får samtidigt anpassa mig på ett positivt sätt efter rådande kultur och regler. Inte minst för min egen trygghet och eget välbefinnande.” – Maria Jonsson Escobar

”När man får folk att trivas i sin egen kropp och har förmågan att anpassa sig utan att man tar bort för mycket av sig själv. Det blir naturligt.” – Cia Barwén

”För mig är integration egentligen inte enbart invandrarintegration utan också könsintegration, åldersintegration och inte minst socioekonomisk integration. Lösningen är att skapa tillfällen till positiva möten; vi har alla ett ansvar oavsett om vi spelar fotboll, jobbar i kommunen eller driver golfbana” – Håkan Rasmusson

”Integration innebär att jag är en del av samhället. Att jag bidrar med någonting och drar mitt strå till stacken. Att integrera mig innebär inte att jag ger upp min egen kultur för den svenska. Det innebär att jag har ett väl balanserat samspel mellan de två kulturen. Båda två formar mig och hjälper mig att samspela med andra. Integration innebär inte bara att jag ska anpassa mig till den nya svenska kulturen och samhället utan även att jag och min kultur blir respekterad och får lov att vara och finnas till utan att man försöker utplåna den.” – Madelayne

”Att vara integrerad för mig betyder att vara inkluderad på riktigt. Att folk inkluderar mig för att de tycker att jag passar in eller har kompetens och inte för att jag en etnisk bakgrund. Men att kunna vara inkluderad på riktigt kräver kunskap om sig själv, om det sociala språket i samhället och öppenhet för att ta obekväma steg.” - Mozhgan Zachrison

”Integration är för mig att vara den jag är och kunna samspela med andra i samma land vi råkar leva i. Integration är för mig ömsesidig respekt, att kunna integrera olikheterna i de gemensamma regler som finns i landet.” – Edith Escobar

Izabela Nylander

Namn: Izabela Nylander
Ålder: 49 år
Företag: Studio Best After (skönhet och hälsa)
Motto: En gång egen, alltid egen.
Tips till nybyggare: Ha tålamod och betrakta din verksamhet som dig själv, med omsorg och respekt.


Izabela är från Polen och kom till Sverige 1989 p g a kärleken. Till en början var det att jobba som städerska och att studera svenska språket på SFI, svenska för invandrare, som gällde.  När hon några år senare fick sin dotter lovade hon henne att hon skulle bli en mamma hon kunde vara stolt över. Hon berättar:

"Jag ville bli systemvetare och var en bra bit på vägen. Jag gick på komvux och läste kurser på gymnasienivå. Två år senare träffade jag min nuvarande man som var egen företagare och då avslutade jag min utbildning. Istället köpte vi ett företag i Polen som vi skulle driva tillsammans. Tyvärr blev min man sjuk och kunde inte hjälpa mig, utan jag var ensam med ett litet barn och 17 anställda som jobbade över hela Polen. Situationen var svår och därför valde vi att sälja och flytta tillbaka till Sverige".

Väl i Sverige igen hittade hon ett jobb som städare, men detta var inte det hon ville göra. Hon insjuknade efter tre månader och var tvungen att säga upp sig från sitt jobb.

"Jag var nu alltså sjukskriven, kvinna, invandrare och 40 plus. Vad kunde jag göra? Då kom jag på idén att starta en skönhatssalong. När jag var VD i Polen var jag stamkund på en skönhetssalong och om det finns kvinnor i det fattiga Polen som gick dit, måste det finnas många i det rika Sverige som vill ha lite lyx".
 
Izabela är en inspiration för oss alla och ett härligt exempel på vad man kan åstadkomma. Mer om henne och hennes råd om att starta eget hittar ni  här. 

Vi som gillar invandrare - Ann-Sofie Hörlin

Namn: Ann-Sofie Hörlin              
Sysselsättning: Hållbarhetschef på Malmö Aviaiton
Ursprung: Sverige

Om att känna en invandrare:  Jag tycker alltid det är spännande att lära känna nya människor med andra nationaliteter, vare sig det är jag som bor i ett annat land eller jag möter invandrare i Sverige. Det kräver dock att båda parter är öppna och nyfikna, och i Sverige är det lätt att vi svenskar blir uppslukad i vardagen och alla måsten.

Det är nyttigt att själv ha bott utomlands, vilket jag gjort i flera omgångar. Det enklaste är att hamna i expat-kluster med andra invandrare men det är först när jag lärt känna den inhemska befolkningen som jag har fått en förståelse för landet och kulturen. Det blir enklare när man behärskar språket.

Om fördomar: I Sverige är vi väldigt snabba på att se invandrare som ”stackare” Jag tror väldigt många kommer till vårt land för att få en ny chans att skapa ett liv med nya möjligheter. Tänk alla människor i arbetsför ålder i Sverige från länder där den nya ekonomin just nu skapas, som kan både språket och kulturen. Det är ju en fantastisk resurs! Om vi bara förstod det skulle integrationen gå snabbare och fördomar minskas. 

Om integration: Integration för mig är den tid det tar för en invandrare i ett land att känna sig som en del av det nya landet, utan att för den delen behöva radera sitt ursprung och sin kultur.

Om att vara svensk: Vi är duktiga och lite gulligt naiva. Vi är bra att få samhället att fungera enkelt och smidigt och vi har väldigt lite korruption. Ibland kanske vi svenskar har för lite temperament men i längden är det skönt att slippa argumentera och skälla så fort man ska få något gjort.

Om traditioner: För mig är traditioner viktiga att dela med familjen, men jag får inte panik om inte allt finns på julbordet, det behöver inte vara perfekt. Vi firar påsk, midsommar, lucia, jul och nyår. Sedan jag flyttade till Skåne har vi börjat fira Mårten Gås, det är mysigt.

Jag inspireras gärna av andra kulturer och mattraditioner och firar hellre kinesiskt nyår och Nourouz än kommersiella, påhittade högtider. När vi varit utomlands över jul fira jag helst enligt det landets traditioner än att packa med mig sill.

Råd för invandrare att trivas det nya landet: Lär dig språket och lär känna några svenskar, de flesta är öppna och nyfikna om man bara skrapar lite på ytan. Hitta ett jobb genom att visa dina dina styrkor, gärna utifrån de kunskaper du har från ditt land. Försök att hitta en förebild med invandrarbakgrund som lyckats på ett sätt som inspirerar dig.