Fatemeh Meshkini

Namn:  Fatemeh Meshkini
Ursprung: Iran
Kom till Sverige: i slutet av 1997

Sysselsättning/Yrke: Arbetar som distrikt arbetsterapeut inom primärvården och även som arbetsterapeut inom smärtrehabilitering för patienter med långvarig smärta.

Jag kanske ska nämna att jag är även dansinstruktör på min fritid för popdans, jättekul och det ger mig mycket!

Om min resa hit: Jag flyttade till Sverige i mitten av november som nygift och när flyget landade i den kalla mörka Umeå och när jag kände kylan mot mina kinder tänkte jag OK… Nu ska jag börja ett nytt liv och kylan eller mörkret kan inte knäcka mig.

Första underbara minnet som jag har är när jag mötte min underbara svägerska och hennes fantastiska familj med en stor blombukett på flygplatsen, människor som jag inte träffat innan men det kändes som vi var bekanta sedan länge.

Om att vara invandrare: Betydelsen för mig är att vara någon med svart hår och mörka ögon som ska bli en i det blonda, ljusa samhället....hmmm, mkt spännande!

Om fördomar: Mina egna  - Att dricka svart kaffe utan socker och utan mjölk istället för te med mycket socker för att vara SVENSK....svårt!!! Andras fördomar -  Du kommer från Iran...Är du bortgift?!

Om svenska språket: Att kunna engelska sedan innan var en fördel då det underlättade en del det svenska språket och det tog inte så lång tid att lära sig svenska med den norrlänska dialekten, men jag är tveksam om det skulle ha gått lika bra om jag landade i Skåne istället....

På SFI var vi måna tjejer från Iran och några killar från Iran och få från andra länder och oftast fick vi upprepa vissa ord som läraren ville att vi skulle säga högt och tydligt. Om de orden betydde något fult i det persiska språket och därmed svårt att säga det högt blev vi tjejer så fnitriga vilket var konstigt för läraren och det tog lång tid innan hon fattade VARFÖR...

Om integration: Integration för mig är att acceptera den nya kulturen och försöka plocka de bästa bitarna i det nya samhället samtidigt som man försöker behålla de bästa bitarna från sin egen kultur, det är en stor fördel att kunna nyttja bägge delarna.

Om att känna sig svensk: Att känna mig svensk kan betyda massor med olika saker och för mig är det att bli respekterad som en individ i det svenska samhället trots mitt svarta hår och mörka ögon och trots att jag uttalar fel vissa ord.

Jag har haft turen att bara träffa underbara svenskar och alltid känt mig en i mängden dvs. svensk i det svenska samhället.

Om traditioner: Jag lever i ett samhälle där jag har möjlighet att dela med mig från mina egna traditioner vilka är oerhört viktiga att behålla medan jag kan använda mig av den svenska traditionen, kan det bli bättre än så?!

Jag firar det svenska nyåret och jul medan jag firar det persiska nyåret och högtider med min fina familj med jätte stor glädje.

Ahmed Suleiman

Foto:Embrace

Namn: Ahmed Suleiman
Ursprung: Irak
Kom till Sverige: juli 2007
Sysselsättning/Yrke: Jobbar som lärare

 

Om min resa hit: Jag flydde från mitt land när kriget trappades upp och osäkerheten var som störst efter Saddam Husseins fall. Jag kom till Sverige i juli 2007 med en lastbil. Huvudskälet till att jag flydde från Irak var att jag blev skrämd och hotat av de islamistgrupper, som attackerade alla som inte tänkte likadant som de.

Om svenska språket: jag började i Svenska för invandrare, SFI, och gick kurserna a till d. När jag klarar dessa baskurser var det lättare att förstå landet och folket. Jag har börja läsa tidningar och se på tv och det har underlättat min integration enormt.

Innan jag kom till Sverige hade jag en dröm om fred, frihet och demokrati och om en bättre framtid för mina döttrar. Vi har nu lyckan att leva i fred och se våra barn växa upp en fredlig miljö. Jag hade också en dröm om att få jobb och tjäna ihop till familjens uppehälle.

Det är min fasta övertygelse att en människa, man eller kvinna, måste arbeta och tjäna pengar och inte förvänta sig att någon annan ska försörja honom eller henne. Därför försökte jag söka jobb och fick lyckligtvis ett jobb som lärare i skolan i Braås, inte långt från Rottne där min familj och jag bor.
Läs mer om Ahmed här

Källa Embrace

Dowlay Abdi

Foto:Embrace

Namn: Dowlay Abdi
Ursprung: Somalia
Kom till Sverige: 2003
Sysselsättning/Yrke: Driver företag i Växjö

Om min resa hit: ”Jag  kom från Somalia till Sverige den 18 augusti 2003. Jag kom först till Åseda och där bodde jag i tre år innan jag flyttade till Växjö. När jag flyttade till Växjö hade jag en önskan: att starta ett eget företag som jag hade gjort i Somalia.

 

Jag drev ett företag i Kismayo i södra Somalia, när kriget bröt ut 1991. Sedan flyttade jag till Mogadishu och fortsatte att driva affärer även om där var våldsamma strider. Somalia har gått igenom ett hårt inbördeskrig och oräkneliga människor har fått sätta livet till. Men jag fortsatte att driva mitt företag precis som många andra kvinnor. I Somalia var det kvinnorna som stod för försörjningen medan männen hade fullt upp med att kriga” – Berättar Donway på sajten Embrace

Om Svenska språket: Min största utmaning var det svenska språket. Det är viktigt att kunna om man starta företag i Sverige

Dowlays ambition var från början att tjäna pengar till familjen och försörja sig själv utan att vänta på bidrag från samhället och hon lyckades!

För henne det mest fantastiksa med Sverige är snön ”Det mest fantastiska i Sverige är snön. Jag hade bara sett snö i filmer och tidningar och trodde aldrig att jag skulle få se det med egna ögon. En morgon när jag vaknade och snön täckte marken insåg jag att mitt liv hade gått in i ett nytt skede.” – skriver hon

Källa: Embrace

Isabellah

Foto: Migrationsverket

Isabellah flyttade till Sverige och blev svensk elitidrottare.

– Jag är född och uppväxt i en liten landsortsby i västra Kenya. I tjugoårsåldern kom jag i kontakt med löpningen som skulle leda mig ända till Sverige. Genom mitt intresse för orientering träffade jag Lars, min make och tränare.

– Mitt svenska medborgarskap fick jag i maj 2009. Det betyder mycket för mig och det känns som om jag har fått ett större värde som människa. Jag känner mig säkrare och tryggare i livet i allmänhet och framförallt känns det skönt att hela familjen har samma medborgarskap. Det är betydligt trevligare och enklare att passera en gränskontroll med ett svenskt pass än med ett kenyanskt pass.

– Jag känner det som om jag är i "himlen". Jag är glad och lyckligt lottad som fått chansen att representera Sverige i min idrott. Det känns helt enkelt härligt att få springa i den blågula dräkten.

Källa: Migrationsverket

Främlingsfientlighets logik är som att köpa vin





Utredningen "Främlingsfienden inom oss" (SOU 2012:74) överlämnades till integrationsminister Erik Ullenhag den 9 november. I den utredning motiveras att det största hotet mot utsatta grupper i Sverige idag är den vardagsrasism som många människor gör sig skyldiga till idag. Ur utredningen har Dagens Invandrare valt detta exempel som tagits fram av Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Ur SOU 2012:74

Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och ledamot av utredningens expertgrupp, har visat att det på det individuella planet kan finnas ett slags ”främlingsrädslans logik”. Han pekar på hur vi, när vi fattar beslut i vardagen, ofta gör ett slags sannolikhetskalkyl som bygger på tidigare erfarenheter. Han tar som exempel en person som går till Systembolaget för att köpa en flaska vin. Senast han gjorde det köpte han en Bordeaux och den smakade bra. Samma märke finns inte inne nu, men han hittar en annan Bordeaux och antar att den också smakar bra, så han köper den. Genom att tillämpa samma logik när han ska bedöma en invandrare kan han komma fram till att vederbörande är brottsling därför att han råkar känna till att en landsman till invandraren ifråga har begått brott. Eller så dömer han invandraren därför att någon som han litar på har sagt att människor med samma härkomst är starkt brottsliga.

 

Rydgren påpekar att logiken har sina brister redan när vinköparen drar slutsatser om det okända vinet från Bordeaux, men den blir än mer bristfällig när han använder den för att bedöma en invandrare – individer från ett visst land är långt mer heterogena än viner från Bordeaux som tillhandahålls på Systembolaget. Likväl tillämpas en sådan logik ofta vid bedömningen av ”främlingar” och detta kan bidra till främlingsrädsla eller rent av främlingsfientlighet (Rydgren 2004).

Ett skäl till främlingsfientlighet kan vara att de som ses som främlingar uppfattas som ett hot i något avseende.

 

I Sveriges riksdag finns i dag har ett parti, Sverigedemokraterna, som systematiskt hävdar att vissa invandrare utgör ett sådant hot:

Massinvandringen, tillsammans med den höga nativiteten hos vissa invandrargrupper och frånvaron av en assimileringspolitik, innebär att svenskarna inom några decennier riskerar att bli en minoritet i det egna landet. Denna utveckling kommer att påverka alla aspekter av samhällslivet och förvandla vårt land till oigenkännlighet.  (SD:s invandrarpolitiska program)

Sådana uttalanden bygger i hög grad på stereotypa föreställningar och den främlingsrädslans logik som Rydgren definierat.

Mot vissa gruppers uttalade främlingsfientlighet står i Sverige den officiella ambitionen att människor som lever i Sverige ska göra det på lika villkor, utan diskriminering. Att diskriminering ändå förekommer kan vara ett vardagligt uttryck för bland annat ”främlingsfientlighet”. Individer från flera olika etniska grupper har personliga upplevelser av såväl diskriminering i lagens mening som vardagsrasism. Ett exempel är när de vid anställningsförfaranden utestängs redan på grund av sitt utlandsklingande namn. Andra kan vara när de utsätts för särskild övervakning i butiker, inte släpps in på restauranger eller ständigt utsätts för nedsättande kommentarer eller blickar. Dessa former av främlingsfientlighet och vardagsrasism gör sig många skyldiga till, långt utanför de extrema grupperna.

 

Generellt kan sägas att enskildas disposition för främlingsfientlighet varierar med såväl individuella som kontextuella faktorer (Hjerm 2008).

Så tänkt till ännu än gång när du går till systemet och väljer din Bordeaux eller din bärs.

Dagens media om främlingsfientlighet  här, här


 

Zanyar

Foto:Migrationsverket

Den här är Zamiar han kom till Sverige när han var 5 år gammal. Han är en så kallad ensamkommande barn.

Mina föräldrar var frihetskämpar i Kurdistan och jag kom till Sverige utan dem när jag bara var fem år. Jag längtade efter mina föräldrar hela tiden och ville helst resa tillbaka. I stället blev jag placerad i en fosterfamilj. Jag hade aldrig sett snö innan jag kom till Sverige, det var spännande men konstigt, minns Zanyar.

Efter ett år kom även mina föräldrar till Sverige men min syster blev kvar i tio år så först när jag var femton år var hela familjen samlad i Sverige. När jag tänker på allt jag och min familj varit med om så blir alla problem i Sverige små.

Nu arbetar jag inom media och jag engagerar mig gärna i samhällsdebatten – inte minst i frågor kring ensamkommande flyktingbarn, säger Zanyar.

Källa: Migrationsverket

Parisima (Pashaierad) Nilsson

Foto:Parisima AB

Namn: Parisima (Pashaierad) Nilsson

Ursprung: Iran, Tehran
Kom till Sverige: 15 mars 1999
Sysselsättning/Yrke: Omvårdnadsprogram, styrelseakademiutbildning, föreståndare och VD för Parisima Scandinavia www.parisima.se

Om min resa hit: Jag lämnade mitt hemland med min yngste son och kom till Sverige för att bygga upp ett nytt liv med trygghet för mig och mina barn.  Jag tyckte att allting med Sverige var väldigt annorlunda men samtidigt spännande.

Om att vara invandrare: I början, som asylsökande, känner man sig inte som en del av samhället. Man blir behandlad som en gäst som inte har någonting att säga till om. När man sedan fått PUT (Permanent Upphålltillstånd) efter en lång, kanske kämpig period, då känner man sig trygg och börjar med allt det pratiska som skall göras. Man vill så gärna att allt ska gå rätt till, men det är inte alltid det blir som man förväntar sig.

Om fördomar: I början, innan man lär sig språket uppfattar man inte några fördomar, men med tiden när man börjar lära sig svenska börjar man bemöta mer och mer av fördomaroch uppfatta dem. I mitt fall började allt på min första praktikplats (som biträde inom vården).  Då började jag förstå hur det är att vara invandrare.

Ibland sker tråkiga händelser i mitt liv som att höra någon kalla mig svartkalle på bussen och tycka att det är mitt fel att hon är arbetslös! Det enda som jag kan göra är att stå på mig själv och vara stolt.  Å andra sidan har jag fantastiska vänner, arbetskamrater och ett så fint land som Sverige. Mångfald kommer att fungerar bättre så småningom i framtiden!

Om Svenska språket: För mig som har haft förekunskaper och läst engelska i skolan har inte varit så svårt. Men jag kommer ihåg att jag grät när jag skulle lära mig klockan! En stor hjälp har mina systrar och mamma varit, eftersom de bott i Sverige sedan 80-talet och då fick jag hjälp med språket hemma. Jag började ganska tidigt umgås med svenska vänner vilket var en stor hjälp och motivation. Jag är även en mycket nyfiken person och utan språk hade jag hamnat utanför, vilket jag inte ville. Dessutom ville jag inte missa min sons utveckling i skolan.

Jag kämpade hårt och redan efter sex månader behövde jag knappt en tolk. Då sa jag till mig själv ”Språk är nyckel till friheten och inte bara att fly!”

Om integration: Integration betyder för mig att man ska fungerar i helheten och vara med. Att man ska känna sig behövd.  Att man inte är en belastning eller är ovälkommen. Att man har rättigheter och skyldigheter som alla andra medborgare. Att kunna leva i fred och frihet tillsammans.

Om att känna sig Svensk: Samma rättigheter och skyldigheter inför lagen och i samhälle. Vi alla är olika. Men vi ska respektera varandra. I arbetsmarknaden har jag upplevt ibland att man oftast hamnar i andra plats som invandrare och kvinna.

Om traditioner: Jag respekterar alla traditioner från alla kulturer. Det innebär inte att jag är med alltid och firar allt. Men självklart när man bor i ett land ska man vara med och firar. Eftersom jag är gift med en Svensk man och våra barn växer upp och går i skolan här, vill man att de växer med en rik bakgrund och kultur. Därför firar vi bägge två, Persisk o Svensk. (Oj, det blir mkt firande)!

Nyckel för att trivas det nya landet: Det här är mycket individuellt. För var och en kan vara olika. För mig är det att vara med och bli respekterad för den jag är. Kanske för en annan är viktigt att kunna och leva helt utifrån sin kultur och religion.

Att man ramar in människor och tror att ett recept fungerar för alla, är fel! Men som sagt respekt för alla, rätt bedömning och lika rättigheter, är en grund till allt.  Integritet och principer är metoder som hjälper för trivsel för alla människor oavsett bakgrund.

Mediernas roll i samhället är jätte viktig eftersom de kan bidra till fördomar eller ett mera sams samhälle. Och till sist en stark vilja och gemenskap kan bidra till en bättre tillvaro för alla.

Afsar Shadanfars

Afsar Shadanfars kommer från Iran. Hon jobbade där som lärare och rektor. Hon flydde till Sverige av politiska skäl, sökte asyl, fick avslag och gömde sig med sina barn i två år innan hon efter påtryckningar från Amnesty fick uppehållstillstånd.

"Det var en fruktansvärd tid. Jag var gravt deprimerad och inkapslad. Tvingades jobba svart för att vi skulle överleva. Men jag är ändå glad över att jag valde Sverige och jag vill inte se bakåt. Nu blickar jag framåt. Jag har tre barn och brukar säga att mitt företag är det fjärde. Jag älskar mitt företag och tar hand om det som ett barn".

 Idag äger hon en syataljé som blev hennes räddning. Med hjälp av mentorskap, vägleding, stöd, mod och järnvilja startade hon inte bara eget. Hon startade om på nytt i ett nytt land med ett nytt språk och ett nytt yrke. Hon startade ett nytt och bättre liv för sig själv och sina barn.


Läs mer om henne här

Om integration

foto: migrantsrights.org

Det är många som hittills har bidragit med sina historier till Dagens Invandrare, här en sammanfattning av vad vi tycker om integration.

”Integration för mig är den tid det tar för en invandrare i ett land att känna sig som en del av det nya landet, utan att för den delen behöva radera sitt ursprung och sin kultur.” - Ann-Sofie Hörlin

”När det gäller integration tycker jag att vi är på bra väg framåt, tack vare globalisering, internet, sociala medier och massmedierna. Men det är långt kvar till mål.” - Ali Sadeghian             

”Jag har haft förmånen att jobba i flera internationella organisationer, där vi alla jobbat mot samma mål och inte funderat så mycket över nationalitet och ursprung. Om fler personer fick den möjligheten skulle integrationen i Sverige gå betydligt snabbare och enklare.” – Eva Jansén

”Man är integrerad när man bidrar till samhället och själv känner sig som en del av det.” – Boriana Åberg.

”Integration skall ju inte bara handla om att du skall får komma från "dom" och bli en del av "oss" utan om att få betraktas som en enskild individ som har både rättigheter och skyldigheter” - Joachim Brink

”Integration för mig är då barnen till invandrande föräldrar blir svenskar, lär sig svenska utan brytning, lär sig simma på idrottslektionerna, får lov att tala svenska i sitt hem, förstår det svenska samhället och känner sig delaktiga i det.” – Maria lindelöw

”Smälta in i det nya landet, men inte sudda ut sitt ursprung. Jag själv blev aldrig en fullblodad britt, men jag har blivit färgad av mina år där.” – Johanna Holmstedt

”Att människor ska känna sig inkluderade i samhället och känna att de hör till och räknas som riktiga medborgare” – Malin Brink

”Integration handlar för mig inte om att glömma sitt ursprung utan om att välkomnas av samhället man lever i. För mig är t.ex. min kurdiska identitet väldigt viktigt inte minst för att min kultur, mitt språk och mina rättigheter förnekas eller förtrycks i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Men för den delen är jag inte mindre svensk. För mig betyder integration att ge och ta!” - Sirwan Dabagh

”För mig innebär integration en vilja och motivation att förstå och ta till sig den nya kulturen. Utan att tappa bort sig själv och den man är.” - Ellinor Pettersson

”Den är ömsesidig. Vi utlänningar gör allra våra försök att bli integrerade. Det jag menar är att även svenskar måste ta steget för att bryta den långa segregationens mur som ligger mellan oss och hindrar att VI och DE kan komma närmare varandra.” - Akram Monfared Arya

” Integration är inte enbart samhällets ansvar. Det är också upp till var och en att kunna integrera sig i landet/samhället man lever i. Givetvis ska man ha viss kunskap om landets kultur – det är mycket viktigt. Och självklart ska man kunna utveckla sin kompetens för att förbättra framtida möjligheter!” - Ehud (Udi) Tzvieli

”Integration är ett stort projekt. Det börjar med att visa att alla människor har samma värde för samhället och alla får vara med och påverka för att leva tillsammans.” – Anne Martena

”Integration är att skapa mångfaldens möten, där var och en får vara som den vill, så länge man bejakar det demokratiska samhällets värderingar. Det är att vara självförsörjande, men också en engagerad medborgare i övrigt.” - Urban Laurin

”Integration handlar för mig om ömsesidig respekt, men också en kombination av tydlighet och flexibilitet. Jag kan jämföra det med när man kommer ny till ett arbete eller flyttar in i en ny bostad. Jag får fortfarande vara jag, men får samtidigt anpassa mig på ett positivt sätt efter rådande kultur och regler. Inte minst för min egen trygghet och eget välbefinnande.” – Maria Jonsson Escobar

”När man får folk att trivas i sin egen kropp och har förmågan att anpassa sig utan att man tar bort för mycket av sig själv. Det blir naturligt.” – Cia Barwén

”För mig är integration egentligen inte enbart invandrarintegration utan också könsintegration, åldersintegration och inte minst socioekonomisk integration. Lösningen är att skapa tillfällen till positiva möten; vi har alla ett ansvar oavsett om vi spelar fotboll, jobbar i kommunen eller driver golfbana” – Håkan Rasmusson

”Integration innebär att jag är en del av samhället. Att jag bidrar med någonting och drar mitt strå till stacken. Att integrera mig innebär inte att jag ger upp min egen kultur för den svenska. Det innebär att jag har ett väl balanserat samspel mellan de två kulturen. Båda två formar mig och hjälper mig att samspela med andra. Integration innebär inte bara att jag ska anpassa mig till den nya svenska kulturen och samhället utan även att jag och min kultur blir respekterad och får lov att vara och finnas till utan att man försöker utplåna den.” – Madelayne

”Att vara integrerad för mig betyder att vara inkluderad på riktigt. Att folk inkluderar mig för att de tycker att jag passar in eller har kompetens och inte för att jag en etnisk bakgrund. Men att kunna vara inkluderad på riktigt kräver kunskap om sig själv, om det sociala språket i samhället och öppenhet för att ta obekväma steg.” - Mozhgan Zachrison

”Integration är för mig att vara den jag är och kunna samspela med andra i samma land vi råkar leva i. Integration är för mig ömsesidig respekt, att kunna integrera olikheterna i de gemensamma regler som finns i landet.” – Edith Escobar

Izabela Nylander

Namn: Izabela Nylander
Ålder: 49 år
Företag: Studio Best After (skönhet och hälsa)
Motto: En gång egen, alltid egen.
Tips till nybyggare: Ha tålamod och betrakta din verksamhet som dig själv, med omsorg och respekt.


Izabela är från Polen och kom till Sverige 1989 p g a kärleken. Till en början var det att jobba som städerska och att studera svenska språket på SFI, svenska för invandrare, som gällde.  När hon några år senare fick sin dotter lovade hon henne att hon skulle bli en mamma hon kunde vara stolt över. Hon berättar:

"Jag ville bli systemvetare och var en bra bit på vägen. Jag gick på komvux och läste kurser på gymnasienivå. Två år senare träffade jag min nuvarande man som var egen företagare och då avslutade jag min utbildning. Istället köpte vi ett företag i Polen som vi skulle driva tillsammans. Tyvärr blev min man sjuk och kunde inte hjälpa mig, utan jag var ensam med ett litet barn och 17 anställda som jobbade över hela Polen. Situationen var svår och därför valde vi att sälja och flytta tillbaka till Sverige".

Väl i Sverige igen hittade hon ett jobb som städare, men detta var inte det hon ville göra. Hon insjuknade efter tre månader och var tvungen att säga upp sig från sitt jobb.

"Jag var nu alltså sjukskriven, kvinna, invandrare och 40 plus. Vad kunde jag göra? Då kom jag på idén att starta en skönhatssalong. När jag var VD i Polen var jag stamkund på en skönhetssalong och om det finns kvinnor i det fattiga Polen som gick dit, måste det finnas många i det rika Sverige som vill ha lite lyx".
 
Izabela är en inspiration för oss alla och ett härligt exempel på vad man kan åstadkomma. Mer om henne och hennes råd om att starta eget hittar ni  här. 

Vi som gillar invandrare - Ann-Sofie Hörlin

Namn: Ann-Sofie Hörlin              
Sysselsättning: Hållbarhetschef på Malmö Aviaiton
Ursprung: Sverige

Om att känna en invandrare:  Jag tycker alltid det är spännande att lära känna nya människor med andra nationaliteter, vare sig det är jag som bor i ett annat land eller jag möter invandrare i Sverige. Det kräver dock att båda parter är öppna och nyfikna, och i Sverige är det lätt att vi svenskar blir uppslukad i vardagen och alla måsten.

Det är nyttigt att själv ha bott utomlands, vilket jag gjort i flera omgångar. Det enklaste är att hamna i expat-kluster med andra invandrare men det är först när jag lärt känna den inhemska befolkningen som jag har fått en förståelse för landet och kulturen. Det blir enklare när man behärskar språket.

Om fördomar: I Sverige är vi väldigt snabba på att se invandrare som ”stackare” Jag tror väldigt många kommer till vårt land för att få en ny chans att skapa ett liv med nya möjligheter. Tänk alla människor i arbetsför ålder i Sverige från länder där den nya ekonomin just nu skapas, som kan både språket och kulturen. Det är ju en fantastisk resurs! Om vi bara förstod det skulle integrationen gå snabbare och fördomar minskas. 

Om integration: Integration för mig är den tid det tar för en invandrare i ett land att känna sig som en del av det nya landet, utan att för den delen behöva radera sitt ursprung och sin kultur.

Om att vara svensk: Vi är duktiga och lite gulligt naiva. Vi är bra att få samhället att fungera enkelt och smidigt och vi har väldigt lite korruption. Ibland kanske vi svenskar har för lite temperament men i längden är det skönt att slippa argumentera och skälla så fort man ska få något gjort.

Om traditioner: För mig är traditioner viktiga att dela med familjen, men jag får inte panik om inte allt finns på julbordet, det behöver inte vara perfekt. Vi firar påsk, midsommar, lucia, jul och nyår. Sedan jag flyttade till Skåne har vi börjat fira Mårten Gås, det är mysigt.

Jag inspireras gärna av andra kulturer och mattraditioner och firar hellre kinesiskt nyår och Nourouz än kommersiella, påhittade högtider. När vi varit utomlands över jul fira jag helst enligt det landets traditioner än att packa med mig sill.

Råd för invandrare att trivas det nya landet: Lär dig språket och lär känna några svenskar, de flesta är öppna och nyfikna om man bara skrapar lite på ytan. Hitta ett jobb genom att visa dina dina styrkor, gärna utifrån de kunskaper du har från ditt land. Försök att hitta en förebild med invandrarbakgrund som lyckats på ett sätt som inspirerar dig.

Ali Sadeghian

Namn: Ali Sadeghian
Ursprung: Iran. Född i Tehran
Kom till Sverige: 1984

Sysselsättning/Yrke: Jag läste Datavetenskap och jag fick min examen 1991. Samma år började jag jobba för Stockholms kommun. Jag jobbade som bitr. IT chef. Samtidigt har jag min stora hobby som är musik och film.

Om min resa hit: Att komma till Sverige som invandrare var det en ny upplevelse. Jag hade tidigare i mina tonårsdagar varit i England och Skottland, dock under andra förutsättningar före revolutionen, när Iran som u-land låg bättre till i fråga om internationella sammanhang.

Om att vara invandrare: Som invandrare och särskild som flykting, kommer en med tomma händer till ett nytt land i hopp om att åter skapa ett liv. Som tur var fick jag göra det i Sverige.

Om fördomar: Fördomar finns hos oss alla oavsett nationalitet. Det går bl.a. att råda bot på genom allmänbildning, sociala medier - som er sida på Facebook, mindre fokus på det negativa om minoriteter i massmedierna och mer fokus på det positiva, undervisning och öppna diskussioner om landet olika minoriteter redan från mellanstadiet och säkert mkt mer som de sakkunniga bättre har grepp om.

Om svenska språket: Svenska språket är ett svårt språk. Hur man än försöker, ligger man alltid efter med att kunna någorlunda behärska det. Dock det är viktigt att inte ge upp och ta till sig så gott det går för att kunna uttrycka sig på så korrekt sätt så möjligt. Man vill få riktigt till det för att ha kunnat säga sitt.

Om integration: När det gäller integration tycker jag att vi är på bra väg framåt, tack vare globalisering, internet, sociala medier och massmedierna. Men det är långt kvar till mål.

Om att känna sig svensk: När man flyttar från sitt hemland och bosätter sig i ett annat över flera decennier, kan man inte säga att man har samma värderingar och levnadssätt som förr. Med tiden förändras ens personlighet. Med detta sagt, vill jag påstå att man känner sig som en iranier-svensk, alltså något mitt emellan, vilket är också beroende på åldern vid invandring. Ju yngre ålder, desto mer assimileras man.

Om traditioner: För en som har fått ta till sig av sin kultur, seder och bruk och traditioner, kommer denne att alltid ha något kvar av ursprunget. Men mycket av ens egna traditioner försvinner eller omformas genom en sammanblandning med de nytillkomna traditionerna. Kort sagt, man har en del kvar av de gamla och man tar en hel del in av de nya, därav görs ibland en blandning av både och.

Nyckel för att trivas det nya landet: Det allra första för att lyckas i sitt nya land, är att införskaffa sig bra kunskap i landets officiella språk, samt upplysa sig om deras kultur, historia, politik m m - med andra ord, språk och samhällskunskap är nyckeln till framgång. Sedan kan man bestämma vad man vill åstadkomma med sitt nya liv.

**************************************************************************************
Mer om Ali går att läsa här

Ali har även en egen hemsida som nås på http://www.dorefa.com  Här finns det över 600 låtar som han själv har skrivit där många av texterna är från  Akram Monfared Arya  diktsamlingen. 

"Kärlek och kaffebröd" är en film som Ali har spelat i och som handlar om just fördomar Filmen går att se här

Och det finns även hans självbiografi ”Alis historia” som Akram Monfared Arya har skriviit
**************************************************************************************

 

Vi som gillar invandrare - Eva Jansén

Namn: Eva Jansén
Sysselsättning: Arbetar med arbetseffektivitet. Hjälper personer och organisationer att jobba mindre och få mer gjort.
Ursprung: Svensk och vallonättling.

Om att känna en invandrare: Att lära känna en person från en annan kultur är lika spännande som att resa till ett annat land. Det ger dig nya perspektiv historiskt, kulturellt och kulinariskt.

Om fördomar: Fördomar har vi alla oavsett ursprung. Det svåra är att inte låta sig styras av dem utan försöka vara så lyhörd och objektiv som möjligt. Jag upptäcker nya egna fördomar varje vecka, då jag möter många olika nationaliteter i mitt jobb.

Om integration: Jag har haft förmånen att jobba i flera internationella organisationer, där vi alla jobbat mot samma mål och inte funderat så mycket över nationalitet och ursprung. Om fler personer fick den möjligheten skulle integrationen i Sverige gå betydligt snabbare och enklare.

Om att vara svensk: Jag är stolt och tacksam över mitt svenska ursprung och de grundvärderingar som vår kultur bygger på. Fascinerande att många av oss lever efter de 10 budorden utan att vara aktiva kristna. Efter att ha bott några år utomlands, uppskattar jag den sociala och ekonomiska välfärden och vårt öppna demokratiska samhälle. 

Om traditioner: Traditioner har alltid varit till för att skapa gemenskap och samhörighet i och med en grupp. Gruppen kan vara din familj, din nationalitet eller där du bor. När jag bott utomlands har det känts viktigare för mig att fira svenska traditioner för att balansera den lokala kulturen. Sen har jag tagit med mig de lokala traditionerna som jag gillat.  

Råd för att trivas det nya landet: Att leva i en annan kultur får dig ofta att känna dig schizofren.  Då uppförandekod och grundvärderingar kan vara helt olika, t.o.m. motsägande i den nya kulturen mot vad du är uppväxt i. Lär dig hur den nya kulturen fungerar, agera utifrån den vid behov och plocka sedan godbitarna ur båda kulturerna. 

Boriana Åberg

Namn: Boriana Åberg

Ursprung: Bulgarien
Kom till Sverige: 1990
Sysselsättning/Yrke: Socialsekreterare, riksdagsledamot

Om min resa hit: Min första resa till Sverige var 1989, några månader före Berlinmurens fall. Jag blev tagen av skönheten, lugnet och ordningen i Sverige. Människorna var snygga och artiga, gatorna var rena och livsmedelsaffärerna välfyllda (i motsats till affärerna i kommunist-Bulgarien där hyllorna gapade tomma). Till och med vädret var soligt denna sommar. Jag tyckte att Malmö var den vackraste staden i världen och jag drömde om att få bo där en dag. Sjutton månader senare var drömmen verklighet.

Om att vara invandrare: Det finns två sätt att se på saken – den första är att fokusera på svårigheterna, den andra är att se fördelarna. Som invandrare har man bredare referensrammar, erfarenheter av två kulturer och språk. Man har också upplevt känslan att börja från början – lära sig ett nytt språk, träffa nya vänner, skapa sig ett nytt liv på en ny plats. Det är en enorm styrka.

Om fördomar: Fördomar är resultat av kunskapsbrist.  En fördom som jag träffar på relativt ofta är att folk antar att om man pratar med brytning så förstår man inte. Även nu, efter 22 år i Sverige händer det att människor försöker prata enklare svenska med mig eftersom de tror att jag inte förstår. De gör det för att vara vänliga, men det sårar.

Om svenska språket: Språket är nyckel till ett samhälle. Som invandrare har man inga chanser om man inte lär sig svenska. Det är språket som binder människor samman.

Att kunna språket kan betyda liv eller död. En av mina favoritförfattare, Erich Maria Remarque, skriver om en judisk kvinna, flykting i New York under 40-talet. Hon är fattig, har förlorat sin familj och känner att hon inte har något att leva för. Kvinnan bestämmer sig för att begå självmord men när hon vrider på gaskranen minns hon att senaste dagarna har hon börjat förstå engelska bättre. Det räddar hennes liv.

 

Om att känna sig svensk: Jag känner mig både svensk och bulgarisk samtidigt och det har jag inget problem med. Det som är viktigt är att inte tvingas att välja det ena eller det andra.

Om traditioner: Traditioner gör livet lättare och får oss att träffa nära och kära oftare. Som invandrare har jag dubbel uppsättning av traditioner – jag firar både de svenska och de bulgariska högtiderna. Traditionerna ger mina barn en inblick i det bulgariska på ett otvunget sätt.

Om integration: Man är integrerad när man bidrar till samhället och själv känner sig som en del av det.

Nyckel för att trivas i det nya landet: För mig är det att inte titta bakåt utan framåt. Många invandrare gör misstaget att idealisera det förflutna.

Att lära sig språket och skaffa sig ett arbete är grundläggande. Det ger frihet, oberoende och stolthet. En människa som känner sig behövd och uppskattad trivs bättre med livet.